Nja

Det smärtar mig lite att jag inte kan ge min senast lästa bok högsta betyg. Visst - det är alltid kul att läsa en bok som delvis utspelar sig bara 4-5 mil från vår stuga. Man känner ju igen geografin. Där kan jag ge författarna bra betyg. De hittar inte på några namn på platser. Jag känner igen varenda en, även om jag kanske inte varit i riktigt alla. 

Men jag tyckte nog att det var lite för rörigt. Den där grabben som enligt baksidestexten hade försvunnit, var inget som behandlades särskilt mycket i boken. Nej - det blev bara en parentes. Istället handlade det om en ung flicka som mystiskt blev "kidnappad". 

Ett antal bipersoner fanns också i kulisserna. Oklart varför. 

Men ändå; den var ändå rätt spännande. Sedan kan man ju undra varför huvudpersonen ofta är inflyttad från en tillvaro i Stockholm, eller annan ort i söder. Polisen Irene var väl duktig, men hade väl lika gärna kunnat vara någon som redan fanns i Kalix. Eller hur? Symptomet går igen i många av Åsa Larssons böcker också. 

*****