 |
| Bild fr SVT |
Det är Claes Malmberg, Arja Saijonmaa, fotomodellen Filip Lamprecht och marknadsförare m.m. Nikki Amini som flyttar in i ett hus på landsbygden, för att under sammanlagt 21 dagar visa vad de går för. Mark Levengood och Ellen Sarri Littorin leder, bannar, berömmer och undervisar.
Jag blir lite skraj när jag märker hur dåliga de verkar vara på att sopsortera. Hur okunniga de är. Och jag, som då känner mig duktig (även om jag säkert inte är bäst), tänker och undrar hur det ser ut i allmänhet.
Hur duktig är du själv?
*****
Här finns programmet.
9 kommentarer:
Sopsorterar nästan till överdrift. Har dessutom tre komposter, en för matavfall, två för trädgårdsavfall. Vad mer kan man göra?
De allra vänligaste hälsningar Lena
Jo, jag tycker nog att jag/vi klarar oss bra. Sopsorterar i princip allting som slängs. Vi har ingen sophämtning, så det gäller att tänka till. Brännbart som inte är papper och annat som vi kan elda upp, går till återvinningen. Sååå bökigt jag tyckte detta var när jag flyttade hit 2011. I hyreshuset där jag bodde i Ystad, där var det inte någon sopsortering att prata om.
@ Lena
Det går ju till en viss gräns. Viktigt är att förpackningar av kartong och tidningar kommer rätt. Och att plast sorteras. Tyvärr tror jag att många slänger det mesta i brännbart.
@ Elisabet
Det är bra att man gör det man kan. Tror inte alla gör det, utan slentrianslänger det mesta i brännbart.
Här är vi rätt bra på att sortera. Finns miljörum, fd soprum, där det mesta kan lämnas, så det är ju enkelt. I somras började jag med bokashi för hushållskomposten. Är ju ett snabbare sätt att få jord och gödning än en vanlig trädgårdskompost. Spännande att se till sommaren hur det blir. ellem
@ ellem
Här har vi också utmärkta möjligheter till att sortera. Men ibland så verkar det slå slint i människors huvuden, när man hittar t.ex. möbler i brännbartbehållaren.
Vi har sopsorterat i decennier nu. Hade varmkompost i skärgården och urinseparerande toalett där övrigt avfall gav fantasisk jord så småningom. I vårt Frankrke kom sopbilen varenda dag (!!!), i det gemensamma stora soputrymmet fanns containrar för matavfall, glas, papper, det räckte. Plus plats för större avfall typ kylskåp och soffor. Ville man kunde man bara ringa till ”la dechetterie”, återvinningscentralen, så kom de hem och hämtade den typen av material!
Trädgårdsavfall fick heller inte brännas i trädgården så alla löv, kapade häckgrenar,ogräs och ris samlades i säckar och kördes till återvinning. För att inte förorena luften. Jag är, efter de här erfarenheterna inte det minsta imponerad av svenskens sopsortering jämfört med fransmännens organiserade och mera kontrollerade sätt att sköta det här. Aldrig att man såg överfulla och grisiga containrar heller. Hände det någon gång efter en byfest var det som bortblåst efter några timmar. Man har en hel yrkeskår som kontinuerligt håller rent på gator och torg - Stockholm är en snuskstad i jämförelse! Numera är det dessutom lokala lagar på att plocka upp hundbajs - det finns ställningar med gratis påsar och tättslutande avfallskorg vid varje park och i många gathörn!
Ett svenskt exempel: En gång under frankriketiden hyrde vi ett sommarhus under några veckor i skärgården av en väninna. Besatt av sortering. En jättelik utdragbar låda under diskbänken innehöll fack och hinkar för olika saker: diskade plastförpackningar, glassortering, sköljda konservburkar, grönsaksrens för sig, spaghetti i en annan hink. Lappar överallt med påminnelser. Vi gjorde lydigt som man skulle den första veckan, sen insåg vi det löjliga i alltihop eftersom det helt förstörde vår semestertid och lade fokus på helt fel saker. Släcka ljus i tid och otid handlade det om också - tills vi visade henne brinntidskostnaden per glödlampa! Vi slutade nästan laga mat hemma och flyttade ifrån huset tidigare än tänkt. Det här är en sk tiotusensteg-om-dagen-väninna dessutom och man (vi) klarar inte av den här sortens ovetenskaplig rigiditet. I synnerhet inte som hon dessutom flera gånger per år utan minsta ’flygskam” ogenerat flög till Indien och andra långtbortistan- ställen för olika retreater, körde rastlös bil till miljoner aktiviteter från sin avlägsna ö och köpte en opålitlig el-bil som fick bärgas vid minsta minusgrad utan att ens reflektera över hur el produceras och vad det kostar.
En av de första i bekantskapskretsen att åka på och bli illa covidsjuk dessutom. Smittad på planet och smittade ner mängder med folk här hemma , varav en dog. Besatt av klimatet men utan förstånd att skilja på äpplen och päron och framförallt orsakssammanhang. Inte minst när det gäller flyget. Utan det - heller inte den pandemi vi nu alla lider av.
Så sopsortering - javisst, i rimlig omfattning. Att bli för ”duktig” kan också få konsekvenser!
@ Monet
Det är i alla fall tydligt att min "läsekrets" är betydlig mer kompetenta än deltagarna i det där programmet.
Kompost, glas, plast och papper är det som sorteras här i huset/stan.
Återvinningen kan vi kontakta om vi vill ha något forslat dit, möbler t.ex.
När vi köpte nya sängar före jul, så tog leverantören hand om de gamla.
Så nog fungerar det bra.
Men jag tror det är väldigt olika på olika ställen i Sverige.
Jo, säkert är det olika. Inte minst t.ex när det gäller att elda trädgårdsavfall på egen tomt. Fundera på varför det kan vara sån skillnad på Frankrikes inställning till ”air pollution” när det gäller det och hur ”mysigt” man tycker det är med höstbrasorna i Sverige. I Frankrike är det böter för det mesta av den sortens överträdelser, något svenskar skulle uppge ramaskri om. Många struntade ju i de här reglerna och rökpelarna och den speciella lukten spreds i dalen. Men det hade inte varit roligt om la police municipale hade dykt upp!
Läser att man i Stockholm numera kan bötfällas om man slänger fimpar på gatorna. Ett steg i den riktningen kanske?
Jag är mest irriterad på det jag försökte beskriva med mina exempel. Klimatförfäktare och kompostsorteringspoliser med därutöver fullkomligt obekymrat flygande,bilkörande och annat koldioxidutsläppande agerande går inte ihop för mig!
Skicka en kommentar