Debut

Jag har väl aldrig varit den som inte velat prova på nya saker. Men vissa saker har ju aldrig blivit av. Så igårkväll begick jag en debut. 

Ostron har väl aldrig direkt lockat mig. Men nu var vi på ett hejdundrande fint 75-årskalas, som startade med champagne redan i restaurangens entré, mer eller mindre. Där samlades ett sällskap på 12 vänner, inbjudna av födelsedagsbarnet för en stunds minglande med champagne i glasen (Nej - inte bubbel, vilket som helst.) medan bordet vi skulle disponera ställdes i ordning med alla detaljer, inför den middag vi nu skulle föräras.

Föräras, är ordet för denna måltid, som alltså började med just ostron. Vi var ett fåtal som aldrig förr provat på denna "delikatess", till andras förundran.

 - Va!?? Har du aldrig provat, Bert?

Jag erkände. 

 

Men nu var det alltså dags för mer champagne i glasen och debut, efter 73 år utan denna upplevelse. Snart var det gjort. Lite kryddande och så ... slurp.

Två stycken blev det, eller rättare sagt - det var den kvot jag hade.

 

Hur det smakade? Ja, jag vet inte. Blött och halt, kanske. Inte dåligt, men kanske inte något jag kommer att gå och längta efter framåt i livet. 

 

Måltiden fortsatte med en vansinnigt god hummersoppa. Rieslingvin därtill.

Huvudrätten Rilette på anklår, betor, sotad lök, vinkokta fikon och rotselleripuré. Och det följdes så småningom av en smakfull japansk chokladmousse med sake och hjortron. och ett glas japanskt (!!!) plommonvin.

 

Kaffe förstås.

 

Allt ackompanjerat av mycket prat och skratt. Små reflektioner över världsläget, förstås, även om vi liksom försökte fly. Men det störde inte. Vi konstaterade bara att alla var på samma linje.

 

Sent blev det också. Plöstligt råkade jag titta på klockan och upptäckte att söndagen redan hade pågått en bra stund, när vi började tacka för oss. Vi var hemma halv två efter promenaden genom ljum luleånatt. Jo - den var ljum, eller kändes så. Termometern visade nära 10 plus.

 

Tack för en fantastisk kväll, Mats.

*****