måndag, april 29, 2019

Liv och död i vårens tid


Det är ingen tvekan. Det spirar både här och där. Sälgen har pollenfyllda "kissar" som älskas av nässelfjärilen. Jag har, som jag berättat tidigare, aldrig varit med om dess like vad gäller tidiga fjärilar. April månad är ju inte riktigt slut ännu, och fjärilar brukar jag räkna med i slutet av maj, kanske. Och då bara grönsnabbvingen, som brukar vara först. Någon sådan har jag ännu inte siktat.

Inte bara videkissarna har vaknat. Det är lövsprickning på gång också, trots att isen ännu ligger på stadsfjärdarna. Det är verkligen norrbottnisk vår. Den explosionsartade.

Sveriges minsta däggdjur är näbbmusen. En liten rovgirig varelse, som äter insekter. Den har till och med giftigt bett, vilket är väldigt ovanligt bland däggdjuren.

Trots att den är en liten tiger råkar den ut för livets svårigheter själv också. Jag stannade vid en bänk för att ta ut en liten vass sten, som hamnat i min sko, och när jag sätter ner fötterna igen ser jag liket. Liket av en näbbmus. Kanske fyra cm lång, plus svans. Det är andra gången i mitt liv jag ser en.

Så kan det gå, när man går en promenad på Gültzauudden.

*****

4 kommentarer:

Elisabet. sa...

Katterna tog aldrig näbbmöss. Åt i alla fall aldrig upp dem.

Bert Bodin sa...

Det har nog sin förklaring.

Svea W sa...

Mina katter fångade ofta näbbmöss. Åt dem inte utan bar hem dem och lade dem framför mina fötter. Jag blev inte så glad men katterna såg stolta ut. :)

Bert Bodin sa...

Se där. Jag har alltså bara sett näbbmöss vid två tillfällen. Men så har jag ju ingen katt heller.

Tack för din kommentar. Har inte sett dig hör förut.