.. till traditionen. Ja, så blir det. Vi börjar med havet. Havet som nu börjar byta skepnad. Snölagret ovanpå isen blir vattensjukt. Och även om isen ligger tjock därunder, så ser det opålitligt ut.
Men vi rutinerade norrbottenskustbor vet ju att njuta isen ändå. Landkallepromenad. Det betyder att man går på den del av isen som ligger på botten av den långgrunda kusten. Lättgånget och riskfritt, även om man hittar sprickor här och där..
Och lunchen dyker upp vid tvåtiden. Det är ju bara knappa fem timmar sedan frukost.
Nu blir det mera traditionsuppfyllande. Sill-å-snaps. Med spännande inläggningar som inte prövats förr. Fast dessutom finns också inslag av både gravad lax och havtornsgravad(!) röding. Snapsen är O.P. och måltidsdrycken en ekfatslagrad påskmust från Nygårda.
Så gott!
 |
| Gårdagens traditionsbrott glömt |
*****
8 kommentarer:
Här har vi ätit ugnstekt lamm med potatis/rotfruktsgratäng .., därtill en sallad på grönkål/rödkål och allt ingnidet i solrosolja och lite flingsalt. Citron ovanpå. Jättegott. Till efterrätt rabarberpaj på årets rabarber, dock inte husets.
Låter som en förstklassig meny. Och rabarber ... Redan!
Vi har samma tider här för elvakaffe och lunch, men sillar, ägg, lax och snaps är påskaftonens lunch.
Jag är rätt säker på att påskaftonslunchen blir rätt lik långfredagens. Det blir lätt så.
Den där havtornsgravade rödingen låter spännande. Fjällröding är den fisk jag saknar allra mest här nere i söder.
Den här påsken hoppar vi det traditionella påskbordet med sill och snaps då D bjuder på en buffé med helt andra rätter. Idel spännande nyheter.
Vi är heller inte så bundna av "traditionerna". Men ibland faller vi in i mönstret.
Middagarna, däremot blir alltid en överraskning. Igår suovas med rostade rotsaker.
Vilket lyxliv ni lever! Man blir avis, snaps till lunchen, så fint!
Nåja. Livet i Ryssbält verkar heller inte så påvert. 😎
Skicka en kommentar