Kvart i fem

Vissa klockslag är lite "heliga" för mig. Det beror väl delvis på vana och tradition. Man visste när skoldagen började. Skolk var det inte tal om på den tiden. Och sen ankomst var skämmigt.

Men i nutid gäller det förstås andra saker. Även som pensionär gäller tider. Rapport halv åtta, till exempel. Dett är lisom en fast punkt då kvällen anländer på allvar.

Men den senaste tiden har kroppen liksom bestämt sig för en annan tidpunkt som också ska uppmärksammas av mig. Automatiskt. Jag vaknar nämligen alltsomoftast mellan halvfem och fem på morgnarna. Tittar på klockan, och somnar om - utan problem. Men vem väcker mig? Och varför.

Samma sak hände i natt. Jag vaknade 04.37 och tittade på klockan på sängbordet. Vände mig sedan om för att stuka till kudden och somna om. Så skönt.
 - Ska du inte slå på radion, så att vi får höra vädret?
En röst från ett annat hörn av rummet.
 - Klockan är ju tio i sju.
 - Va, sa jag lätt förvirrad. Min klocka är ju tju'fem'i'fem.

Det visade sig vid närmare inspektion att jag så att säga försovit mig. Men det ville tydligen klockan manifestera, genom att stanna.

Visst var klockan tio i sju. Radion slogs på. Dagen började.

Och kvart i fem i eftermiddag är det eko-sändning.
Viktigt!

*****