söndag, mars 17, 2019

Vi sjappade

Redan efter frukost hade vi tagit beslut om att åka hem till stan. Det hade snöat en del. På vår infart låg 7-10 centimeter, när jag var ute för att borsta av bilen, för att sedan koppla i motor- och kupévärmare.
 - Ingen fara, tänkte jag.

Men så fel det blev. Någon timme senare när vi skulle iväg, slog verkligheten till. I den långa backen upp till "byvägen" var det snarare 25 centimeter. Plus rena isfläckar i underlaget som hade kommit fram vid gårdagens plogning.

Jag backade ut med glatt humör och backade ner till vändplanen för att få lite fart.

Inte en meter kom vi, när jag med lätt gas tänkte börja hemfärden. Inte en chans. Plogningen från gårdagen hade polerat fram blankis som låg under snön.

Vi skottade och skottade, men hade nog i tankarna att ge upp. Men jag var envis och lade ut  "antihalkgaller" och lyckades ta mig framåt en halvmeter i taget. Flytta gallren, och så en halvmeter till. En till. Och en till.

Men sen gick det i ett huj och jag lyckades komma upp för hela backen. Pust!

Sedan var det bara att köra hem. Trafiken på E4 låg i 70-80 km/tim. Det var faktiskt omdöme som härskade.

E4 oplogad. Ingen vågade sig på omkörningar.

*****

4 kommentarer:

  1. Inga problem att åka till jobbet.
    Knappt några problem att åka därifrån mitt på eftermiddagen heller. Men efter ett ärende så skulle jag vidare hem vid 19-tiden. Då hade det blivit så pass illa att jag bestämde mig för att undvika E4:an så långt det var möjligt. Jag körde bara delen som det är 60 och 40 genom stan. Jag tänkte att det går ju inte så fort där.
    Åt mitt håll gick det bra, men naturligtvis hade en lastbil fastnat i backen upp till första rödljuset åt andra hållet. Och fullt med bilar som stod i kö bakom den. Jobbigt.


    Sen gled jag ganska läskigt i en kurva där jag brukar ta lite fart. Upps! Tog det vähäldigt varligt sista biten hem.


    Antihalkgaller låter smart. Berätta mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Antihalkgaller" heter nog inte så egentligen. Köpta på Biltema, och ligger i bagageutrymmet på vintrarna. Det är ett grovmönstrat galler som man lägger framför hjulen och alltså kör upp på med hopp om att komma vidare. Gör man inte det lägger man gallret under hjulen en gång till och förflyttar bilen en halvmeter till. Normalt behöver man bara en gång. Men vi hade så mycket blankis i uppförsbacken, så jag fick "ladda om" tre gånger innan bilen hittade naturligt grepp.

      Radera
  2. Trägen vinner.

    SvaraRadera

Välkommen att kommentera.