Men sedan dess ... näe. Dimma, dimma, dimmigare dimma och dimma, vareviga dag. Ja, förutom regn.
Igår såg det lite hoppfullt ut när jag promenerade till gymmet. Solen sken under hela sträckan, alltså 300 meter. Det var det.
Samma fenomen idag, när jag lade mig på soffan efter frukost för att lyssna på Ring P1. Då kom solen fram och jag började fantisera om en förmiddagspromenad i solsken. Stora blå himmelsfält bredde ut sig.
11 minuter senare gavs andra besked, när jag tittade ut efter programmet.
Man börjar bli van.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.