söndag, april 03, 2022

Byter tillvaro ...


.. för ett par dagar.
Denna konstiga vinter startar idag. Första utförsåkningsdagen ska följas av ytterligare tre. Och det börjar med sol. I Kåbdalis. 

Så härligt! Vi har inte stått på slalomskidor sedan 2019. Litet fundersamma var vi. Hur skulle det kännas. Sitter takterna i? Vi har ju blivit äldre också.

Jodå. Det gick som hejsan. Inga problem. Även de brantaste pisterna låg snart bakom oss. 

Känner oss stolta.

*****

8 kommentarer:

Elisabet. sa...

Det kanske är som att cykla. Har man en gång gjort det, finns det kvar i muskelminnet.Eller nåt annat minne.

Bert Bodin sa...

@ Elisabet

Exakt så. Det är vår teori också. Herregud - man har ju stått på skidor i 69 år!

Monica sa...

Låter härligt! Fint att du har spänsten kvar men du kanske tränar skidgympa? Jag gjorde alltid det i månader innan alpresor, tror det sitter i än. Är stark i benen så jag nästan är förvånad. Och ser vänners skidresor och det hugger tag lite, så kul. Roligt att ni kom iväg.

Här är förstås snö också lite söder om storstan, vi jobbade med trädgård igår och idag var allt snötäckt. Och ska bli mer sånt till påsk och efter. Bara vräka ned. Problem med tiden för dubbdäck 15 april, man måste vara Saida om man ska veta om det är vinterlag och tillåtna någon dag till för vädret kan ju variera och vet att polis kan jaga folk med dubbdäcken kvar, ja det är ju kanske det viktigaste arbete de har enligt vissa av dem men har nog missuppfattat sin skola då.

Monet sa...

Cool! Gör inte som Malou von Sivers (i din ålder) och flyg ut för en klippbrant och bryt dig sönder och samman bara! Härligt att ni fick till det!

Bert Bodin sa...

@ Monica

Har aldrig haft någon särskild skidgympa. Det verkar funka ändå.

Bert Bodin sa...

@ Monet

Hoppsan! Nej - inga klipphopp.

Härligt att vara igång igen, efter långt uppehåll.

Turtlan sa...

Jag har längtat efter slalom i vinter. Mer än tidigare.
Men jag fegar lite. Inte alls angående åkandet. Det tror jag sitter kvar även om stilen kan variera.
Nej det är framförallt mitt lite tråkiga högra knä jag är rädd om även om det säkert tål.
Får väl hålla mig till de blå backarna eller så.

Jag har åkt utför sedan tonåren. Ibland har det gått många år mellan åken men varje gång har det gått fint att åka igen. Det enda som varierat är väl själva kondisen….

Men det har inte blivit något åka av i år och det beror väl på att jag inte tagit tag i det.
Men som sagt… fixar knät är väl frågan?

Bert Bodin sa...

@ Turtlan

Ja - det sitter tydligen i blodet. Men så har man ju varit idog i många år. Ibland två alpresor per säsong för mig, i många, många år.

Det är livsnjutning.