Vi började vid ett palats. Monserrate heter det. Bebott av en del betydande personer, bl.a. poeten lord Byron, och Frances Cook, textilmiljonär från England
Ett mycket vackert palats med en fantastisk park runtomkring. Här byggdes en romantisk ruin på ett ställe, bara för att. Trädgården delades in i olika områden. Mexikansk, rosenträdgård, sydafrikansk, australisk m.m.
 |
| Den romantiska 'ruinen', byggd för ros skull |
Men snart strävade vi vidare genom djupa skogar. Uppför berg och nerför backar. Svettigt. Fågelsång och spännande växter. Efter en dryg mil hamnade vi i en by, där lunch väntade. För mig blev det grillad kalkon. Ett litet glas vin och en god dessert. Kul prat. Vi har verkligen blivit ett gäng. Det känns som att vi varit bekanta länge.
Som sagt, en dryg mil blev det, för här på restaurangen Refugio do ciclista blev vi upphämtade för hemfärd.
Vi måste ju hinna med en middag också, under kvällen.
 |
| Väntar på mat. |
*****
8 kommentarer:
Oj,vilka fina bilder du levererar! I den romantiska "ruinen" skulle jag kunna bo..Och överlag,vilken grönska överallt ..Förstår att ni är jättenöjda med resan,och hälsar er välkommen hem !!
Vilken fin resa ni gör! Ser så otroligt vackert ut och intressanta och fina miljöer. Och så all träning, hela scoutgänget ser väldigt pigga ut🙂
@Eliza
Men du skulle bli utan tak över huvudet i den typen av hus.
@Monica
Det är ett piggt gäng.
Djupt imponerad av hur mycket ni mäktar med! Och hur vackert där är!
@Elisabet
Det är ett hårt gäng. 😊
Några har passerat 80.
Bert: Herregud! Ja, där ser man vad träning gör .., ingen får mig att tro att vanlig vardagskondis, typ mina promenader, fixar något sådant! Jag hade aldrig gjort det.
@Elisabet
Vi har på sex dagar gått 87 kilometer.
Skicka en kommentar